The Conference

of the Birds

Fåglarnas konferens är ett kollaborativt scenkonstprojekt där flera konstyttringar och kunskapsområden möts och utvecklas tillsammans – såväl tekniska som konstnärliga.

The Conference of the Birds är en scenföreställning inspirerad av den persiske poeten Farid-ud-Din Attars (1145 – 1220) omfattande dikt Manteq ot-teyr

Verket bygger på ett tätt samarbete mellan de medverkande där musik, dans, videoprojektioner, ljud, ljus och kostym vävs samman till en helhet. Musiken i föreställningen är baserad på och inspirerad av den svensk–franska tonsättaren Madeleine Isakssons (f. 1956) soloverk för blockflöjt Les sept vallées (2006). Projektets medverkande konstnärer har i olika konstellationer arbetat tillsammans i tidigare projekt. Arbetsprocessen kan därför ses som en vidareutveckling av tidigare utforskningar av interaktioner mellan konstformerna.

 

Musiker: Kerstin Frödin

Dansare: Katarina Eriksson

Koreografi: Åsa Unander-Scharin

Videoscenografi: Lene Juhl

Kostymdesign: Ingibjörg Jara Sigurðardóttir

Musikalisk bearbetning: Kerstin Frödin

Elektroakustisk musik & ljuddesign: Kent Olofsson

Videoteknik & ljusdesign: Magnus Grönberg

Sömnad: Elma Bjarney Guðmundsdóttir

Resan:

I Attars poem samlas all världens fåglar till ett möte för att bestämma vem som ska bli deras ledare. Härfågeln (eng. hoopoe) den visaste av dem alla, föreslår Simorgh, en mytisk fågel som enligt legenden representerar föreningen mellan jorden och himlen. För att ta sig till Simorghs boning vid berget Kaf måste fåglarna färdas igenom sju dalar: Sökandets, Kärlekens, Kunskapens, Frihetens, Enhetens, Perplexitetens och slutligen Utmattningens dal. Varje dal utmanar fåglarna på olika sätt och kan ses som etapper i en personlig utveckling. Fågeln har inom persisk kultur ofta representerat själen. I diktverket låter Attar fågelarterna representera olika karaktärsdrag som hindrar människan att uppnå upplysning såsom fåfänga, girighet och feghet. Inför resan ursäktar de sig på olika sätt varför de inte kan ge sig i väg, men Hoopoe uppmuntrar och stöttar dem och blir deras vägvisare genom de sju dalarna. Under den långa resan ger många fåglar upp, de fastnar i olika dalar eller går under, endast trettio av alla de fåglar som en gång gav sig iväg når bortom den sista dalen. Väl där upptäcker de att Simorgh har funnits inom dem själva hela tiden. Erfarenheten bortom den sista dalen innebär också att de förstår hur de gemensamt hör samman på ett existentiellt plan, både i det förflutna och i framtiden.

Forskning:

Projektet har en tydlig forskningsdimension kring scenkonst och teknologi och är knutet till såväl Musikhögskolan i Piteå/Luleå tekniska universitet där doktoranden och  blockflöjtisten Kerstin Frödin utforskar och utmanar sin musikerroll genom olika interdisciplinära scenkonstprojekt och Copenhagen Business Academy/avdelningen för innovation och teknologi, genom vilken även en Virtual Reality (VR) version av verket kommer att utvecklas.

Vår ambition:

I såväl den sceniska föreställningen som i VR-versionen av Fåglarnas konferens lyfts friktionen mellan det fysiska och det immateriella fram och med projektet som helhet söker vi med ett tydligt och nutida tilltal skapa en dialog mellan vår samtid och den tid i vilken poemet tillkom. Attars verk är skrivet i en tradition där poeter betraktas som modiga vägvisare mot de krafter som kväver människors frihet. Än idag ger dessa poetiska verk kraft och uppmuntran i denna strävan, men också att förstå livets vackraste ögonblick. I vår version tolkas poesin genom ett sceniskt nutida uttryck där konstformerna musik, koreografi och videokonst vävs samman till en helhet.

Medverkande:

Katarina Eriksson är verksam som dansare och koreograf i Stockholm sedan 1990. Våren 2021 tog hon examen från master-programmet i koreografi med inriktning på performativa praktiker vid Stockholms konstnärliga högskola. Bland de koreografer Katarina arbetat med kan nämnas Ina Christel Johannessen, Cristina Caprioli, Lotta Melin och Örjan Andersson. Hon har under en längre tid samarbetat med koreograferna Björn Elisson och Helena Franzén i ett flertal produktioner. I hennes konstnärliga praktik är återkommande teman; möten, tiden, förändring, natur, det komplexa och kroppens relation till sin omvärld. Sedan 1997 driver hon danskollektivet Räserbyrån tillsammans med Per Sacklén och Håkan Mayer. Räserbyråns specifika kunskap ligger i en inlyssnande metod där rörelsens förmåga till kommunikation och ett arbete med empati och ett relationellt förhållningssätt är genomgående i föreställningar och övriga projekt.

Kerstin Frödin blockflöjtist och barockoboist, är verksam som inom såväl tidig musik som samtida experimentell konstmusik. Hennes intresse för den nutida musiken har lett till en mängd samarbeten med tonsättare såsom Madeleine Isaksson, Christer Lindwall, Walter Zimmermann och Lisa Streich. På CD finns hon senast representerad med Lipparellas Hidden voices (2021) samt Le Nouvel Amour (2018) med trion Das Orchester och Alexandra Büchel sopran, bägge utgivna på Blue Music Group. Inom tidig musik kan nämnas grammisvinnande inspelningen av Romans Golovinmusik (2020) med Höör barock utgiven på BIS. Under 2022 medverkar hon i Vivaldis Il Giustino vid Drottningholms Slottsteater och i Carl Unander-Scharins nyskrivna opera The Tale of the Great Computer i Experimentreaktorn R1, Stockholm. Kerstin är doktorand i musikalisk gestaltning vid Piteå Musikhögskola/ Luleå tekniska universitet, där hon driver ett forskningsprojekt kring musikalisk interpretation och scenisk gestaltning.

Magnus Grönberg, ljus/videodesigner, programmerare och systemtekniker boende i Piteå, men verksam överallt. Under de senaste åren har han arbetat med både nationella och internationella konserter, turnéer, festivaler, galor och TV.  Magnus har haft förmånen att jobba med framstående tekniska och konstnärliga ledare i projekt så som Eurovison, Svenska Idol, Melodifestivalen, Swedish Polar Music Prize, P3 Guld, för att nämna några. Magnus har tidigare specialiserat sig på att genomföra tekniska lösningar där ljus och video interagerar med varandra som komplement, snarare än att vara två separata element.

Lene Juhl is a video artist, stage designer and creative concept developer. Her point of departure being video, lighting and multimedia, she creates cross-disciplinary projects for theatres, concert halls, site specific productions, art installations, urban spaces and exhibitions. Her general artistic expression is situated somewhere in a cross between visual art and live performance. Lene Juhl graduated from the Royal Danish Academy of Music, and studied Master of Multimedia Arts at Aarhus University and Master of IT and Interaction Design at IT Vest. She is doing research in the field of creative processes, immersive design and mixed reality spaces. Recent projects and collaborations include 360-degree video projections and spatial design for STEGET PÅ MÅNEN, a staged concert in collaboration with conductor and composer Daniel Bjarnason and Gothenburg Symphony Orchestra, as well as WHERE DOES MUSIC COME FROM? – a dream play for symphonic orchestra, Ingmar Bergman 100 Year Jubilee with Gothenburg Symphony Orchestra. Lene Juhl has been awarded support from the Danish Arts Foundation, the Fund for Music and Drama, and the Fund for Artistic Stage Development, The Centre of Visual Art, The Danish National Bank’s Jubilee Fund, and the Nordea-fonden among others.

Kent Olofsson är en tonsättare som är verksam i ett stort och brett konstnärligt fält; konstmusik, rock och elektronisk musik, och med många samarbeten inom teater, dans och opera. Det senaste decenniet har hans arbete i hög grad varit fokuserat på samtida scenkonst, där hans kompositioner och ljudscenografi varit starkt integrerade element i föreställningarna. Han har länge varit en del av den Malmöbaserade teatergruppen Teatr Weimar där han varit med och skapat en lång rad också internationellt uppmärksammade föreställningar som sammanför samtida teater, hörspel, instrumental och elektronisk musik, video och scenografi. 2019 gjorde han musiken till Orionteaterns uppsättning av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt, en uppsättning som blev en stor kritiker-och publiksuccé. Sedan 2021 är Olofsson professor vid Stockholms Konstnärliga Högskola inom konstnärlig forskning.

Ingibjörg Jara Sigurðardóttir completed a master’s degree in scenography and costumes from Universität der Künste in Berlin with prof. Hartmut Meyer. She has designed stage and costumes for i.a. Schaubühne, Maxim Gorki Theater and Sophiensäle in Berlin, WLB Stuttgart-Esslingen, Opera Zuid in Maastricht, Harpa Music Hall/Icelandic Symphony Orchestra and the City Theater in Reykjavik. Furthermore she was assisting-scenographer at Berliner Ensemble, Deutsches Schauspielhaus Hamburg, Deutsche Oper Berlin and The Royal Theater in Copenhagen. Ingibjörg works equally as an exhibition designer and has, in collaboration with Visionis Reykjavik, created exhibitions for the Icelandic Museum of Natural History, the Reykjavik City Museum, the Icelandic Museum of Design and applied Art and the North Atlantic House in Copenhagen. The exhibition Water in Icelandic Nature, at the Icelandic Museum of Natural History, won the Red Dot Design Award in 2019 and is nominated for the European Museum of the Year Award in 2022. 

Åsa Unander-Scharin (PhD) är konstnärligt verksam som dansare, koreograf och regissör i gränslandet mellan opera, dans, musik, robotik och interaktiv musikteknologi. År 2008 disputerade hon med doktorsavhandlingen Mänsklig mekanik och besjälademaskiner och hon är nu anställd som professor i musikalisk gestaltning på Musikhögskolan vid Luleå tekniska universitet. Sedan 1992har hon skapat ett rad prisbelönta och kritikerrosade scenkonstverk och interaktiva installationer som presenterats på scener,operahus , festivaler, konsthallar och muséer i norden, Europa, Yokohama, Hanoi, Kapstaden, Kanada och USA. Kommande år skapar hon i samarbete med Carl Unander-Scharin orgel- och dansverket Suite Processionis, en interaktiv version av The Cloud of Unknowing samt en experimentell opera The Tale of the Great Computer ett beställningsverk för Reaktorhallen på Kungliga tekniska högskolan med premiär i december 2022. Video och mer information finns på www.operamecatronica.com

 

En produktion av Bella Musik & Scenkonst i samarbete med Luleå tekniska universitet, Studio Acusticum och kulturföreningen Kluster.

Studio Acusticum, Black box, Piteå 

14 januari kl 19:00 & 15 januari kl 16:00

Föreställningens längd: ca 40 min

Ladda ner PDF

Fotokredit: Maria Fäldt

Grafisk designer: Malou Holm

Kontakt:

info@bellamusik.se

lenejuhlnielsen@gmail.com